21 september, 2020

En slätstruken värld

Varför väljer nya och disruptiva start-ups att slaviskt följa en färdig och slätstruken lösning för sin affärsmodell, design och tone of voice? Antagligen för att det fungerar.

Bildkollage från Bloomberg. Från vänster: Quip (@quip); Clare (@clarepaints); Tend (@hello_tend); Jot (@jot); Public Goods (@publicgoods); Hims (@hims) via Instagram

Det finns en trend med nystartade nischvarumärken som säljer in sig som den perfeka lösningen, med socialt arbete, miljö och hållbarhetstänk som grundstenar. Designmässigt är de praktiskt taget identiska med renodlade hemsidor, pastellfärger och ett fotomanér där den enda mänskliga närvaron är en perfekt retuscherad hand.

Listan på varumärken som arbetar på det här sättet kan göras väldigt lång. Är de per definition små och nya? Är det inte då rimligt att de då speglar vad alla andra gör för att ens ha en chans att överleva i en väldigt konkurrensutsatt miljö? Kritiken kan initialt kännas som att den slår neråt. Samtidigt är trenden begränsande ur ett design och varumärkesperspektiv.

Att försöka att "sticka-ut" kan kännas som en självklarhet när alla drar åt samma håll. Det kan dock vara så att detta är ett marknads- / finansproblem snarare än ett designproblem. Dessutom är många nya start-ups till stor del finansierade av riskkapital - och med den finansieringen förväntas de inte bara att dominera sin nisch, utan även ta sig in på andra marknader under en överskådlig framtid.

"Risken att stänga ut en stor procent av marknaden är för stor när man jagar nästa finansieringsrunda."

Designutmaningen för dessa företag är att skapa ett varumärke som lyckas att fånga en stor del av marknaden på så kort tid som möjligt. Det blir därför nästan omöjligt att ha en stark åsikt/identitet då risken att stänga ut en stor procent av marknaden är för stor när man jagar nästa finansieringsrunda.

Det finns otroligt mycket att säga om detta ämne och denna artikel har främst tagit upp nya nischvarumärken. Blanding förekommer även i modevärlden och bland tech-jättarna, ofta med andra anledningar.

Vi återkommer snart igen i ämnet – det ligger oss på Silver varmt om hjärtat.

William Sörqvist
Digital designer

Här kan du läsa hela artikeln från Bloomberg: https://www.bloomberg.com/opinion/articles/2020-09-07/welcome-to-your-bland-new-world-of-consumer-capitalism?fbclid=IwAR1ke79wjlSWMN3n3viUNXxeDb-OEm7iF0oSG12h7FqrMQi0LvM5Z6O-3Zs

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

31 augusti, 2020

Strategin på plats – hur ser ni till att organisationen förstår och följer?

Varumärkeskonceptet är spikat och klart, och en ny strategi för marknadsföring framtagen. Frågan som kvarstår är hur ni säkerställer att den nya satsningen blir lyckad. Behovet hos dem som strategiskt jobba med varumärket skiljer sig stort ifrån de som praktiskt står för kommunikationen.  Kevin Nicolas Salatino från BrandMaster, leverantörer av brand management-system, ger sin syn på lyckad varumärkeshantering.

Att ta fram ett varumärkeskoncept, oavsett om det rör sig om att förtydliga kring något som redan existerar eller ett rebranding-projekt, är bara en pusselbit i det stora hela för att lyckas med sin marknadsföring. Hur illa det än låter, faller konceptet platt ifall de som arbetar med varumärket och marknadsföring internt inte förstår hur konceptet ska användas rent praktiskt.

På en strategisk nivå handlar varumärkeshantering ofta om att konsolidera vad som kommuniceras och hur. Rent praktiskt innebär det att all kommunikation behöver vara enad där man visuellt använder samma färger, former, logotyp och stil. Kommunikativt ska budskapet vara i linje med företagets värderingar och vad man står för. Till hjälp för att skapa en sammanhållen marknadsföring används varumärkesriktlinjer eller andra uppsatta regler.

För att det ska bli rätt i look och budskap räcker det dock inte med att det finns regler på plats. Det är viktigt att alla faktiskt förstår sig på konceptet och enkelt kan omsätta det i praktiken. Det finns fler personer inom företaget än de på marknadsavdelningen som måste förstå varumärket.

Säljare, kundtjänst, anställda i butik eller på kontoret som pratar med kunder och leverantörer representerar också varumärket. De behöver använda rätt logotyp, rätt version av företagspresentationen, ha rätt profilkläder eller se till att rätt produktbilder syns i återförsäljarens webbshop.

För att se till att konceptet genomsyrar hela verksamheten behöver även de förstå och kunna ta till sig strategin för varumärket:

  1. Konkretisera: Illustrera och förklara vad aspekter av konceptet innebär. Vad betyder våra värderingar i praktiken?
  2. Exemplifiera: Tydligast av allt blir det med exempel på hur du ska/inte ska göra med färger, bilder, logotyp och produktbilder.
  3. Tillgängliggör: Gör det lätt att göra rätt genom att alla anställda kan få tag på media och rätt ”Brand assets” själva för att använda i kommunikationen.

Vanliga lösningar för att sprida information internt är att skapa riktlinjer för varumärket i form av en utförlig brand book och sätta upp någon form av portal där anställda kan få tillgång till material som behövs.

Mitt tips för att se till att lyckas, speciellt för större företag eller organisationer där de anställda är utspridda, är att hitta en lösning som kan samla båda delarna. En marknads- och varumärkesportal i kombination med mediabank blir till stor hjälp för att kommunicera internt och samla allt på ett ställe. Här kliver gärna Silver och BrandMaster in – få stöd i att ta fram strategi och koncept samt säkerställa internkommunikationen och se till att lyckas långsiktigt.

Kevin Nicolas Salatino, Brandmaster
Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

5 augusti, 2020

Den perfekta logotypen

När Harvard Business Review publicerar en artikel som påstår kunna visa vilken logotyp som är den mest effektiva, blir man ju nyfiken. Det vore ju drömmen att få veta rent vetenskapligt hur man skapar den perfekta logotypen.

HBR vore inte HBR om det inte låg en massa research bakom artikeln. Så även nu. 7 stycken kvalitativa studier där deltagare fått jämföra logotyper och en genomlysning av 597 logotyper kopplat till brand equity. Fokus i studierna har legat på att jämföra deskriptiva logotyper med icke-deskriptiva för att se vilken typ av logotyp som har störst positiv effekt.

Ett exempel: Burger Kings logotyp räknas som deskriptiv då den påminner om en hamburgare. MacDonalds logotyp räknas som icke-deskriptiv då ”the golden arches” inte har något med erbjudandet att göra, de är bara ett ”M”. Vad blev resultatet, då? Jo, att har man en produkt eller tjänst som av gemene man uppfattas som positivt kan man med fördel i logotypen associera till denna. En kaffekedja bör utifrån detta ha något i loggan som associerar till kaffe, enligt forskarna. Studierna visar att en deskriptiv logotyp medför följande positiva effekter jämfört med icke-deskriptiva logotyper:

  • varumärket upplevs mer genuint
  • varumärket uppskattas mer av konsumenter
  • högre köpintention
  • driver i högre grad försäljning

Men har man en negativ produkt som t.ex. palmolja bör man nogsamt undvika att associera till den i logotypen. Inga konstigheter kan tyckas och naturligtvis är det inte så lätt att en man alltid ska göra deskriptiva logotyper. Se bara just McDonalds och Starbucks som ”trots” sin non-deskriptiva logotyp är större jämfört med Burger King. Men intressant att det förmodligen ger en komparativ fördel om man lyckas fånga positiva associationer till erbjudandet i det som är kommunikationens kärna: logotypen.

Men mer fakta behövs för att kunna dra tydligare och mer specifika slutsatser. Därför driver vi i designbranschen tillsammans med Resumé och undersökningsföretaget Bilendi Design Index – till det yttre en tävling men på sikt en databank för att kunna göra analyser kring vilken typ av design som ger mest effekt.  Vi återkommer snart igen i ämnet designeffekt – det ligger oss på Silver varmt om hjärtat.

Här kan du läsa hela artikeln från HBR: https://hbr.org/2019/09/a-study-of-597-logos-shows-which-kind-is-most-effective

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

7 maj, 2020

Hur skapar man design som ger effekt?

Ulf Berlin och André Hindersson
Blogginlägget nedan är skrivet av Silvers grundare Ulf Berlin och André Hindersson och publicerades först hos Sveriges Annonsörer.

Vi lever i en värld där unika produkter eller tjänster inte finns längre än några veckor – sen är de inte unika längre. Då är det enda som särskiljer kundupplevelsen. Och vad spelar det för roll om man har världens smartaste affärsmodell och en supply chain som slår allt om inte kunden tycker om ditt varumärke? Kundupplevelsen blir alltmer avgörande för ett företags framgång i en global och digital värld där allt förändras över en natt. Och det är det som kallas för varumärke.

Vad är hemligheten då bakom att bygga ett starkt varumärke utifrån de förutsättningar som råder idag? Där slaget står lika mycket i den digitala hyllan som i den i butiken. Där den kommande generationen konsumenter helt slutat tittat på TV.

Då blir emotionella dimensionen av varumärket blir viktigare än någonsin. Det spelar knappt någon roll vilken design ditt varumärke har om det inte är tydligt vad ditt varumärke står för. Och vad varumärket står för ska inte bara märkas i den senaste reklamkampanjen (kanske till och med inte alls där) utan i vad företaget gör för sin omvärld, hur företaget behandlar sina kunder och medarbetare, i prissättning, vilka produkter och tjänster man har och utvecklar… När det är på plats, kommer designen in. Då kan man skapa design som gör skillnad.

Det första steget är att identifiera vilka varumärkets Brand Assets är – de främsta visuella elementen som alla förknippar direkt med ditt varumärke. De ska sen vara symboler för att det varumärket stå för – signalen som triggar igång mottagarens känslor för varumärket. Det kan vara en färg, en symbol, ett ordmärke… identifiera det, gör det starkare och tänk igenom hur du kans skapa ett system så det kan bli den röda tråden i allt du kommunicerar, oavsett kanal eller sammanhang. Och tänk på att det som funkar på en förpackning i en butik kanske inte funkar lika bra i en telefon.

Sedan kan vi börja fundera på design som ger effekt – design som driver försäljning och som driver liking. Vad är tricket där? Hur kan man vara säker på att man investerar i rätt design och inte bara köper en snygg yta? Det jobbiga svaret är att det kan man inte. Riktigt bra design bygger på reaktioner och beteenden som aldrig går att fånga i kundundersökningar. För de finns inte nu. De kommer sen. Och då ska du vara där konsumenten är med ditt varumärke.

Men det finns hjälp på vägen i att bli träffsäker i sin design. Det går att mäta vilka typer av förändringar som ger rätt effekt. En av dem är att vara tydlig med ditt syfte i din design. Att ha ett starkt varumärke som en målgrupp gillar vad det står för och sedan låta det vara grunden i en förpackningsdesign är framgångsrikt. Att snarare än att ängsligt bygga en identitet eller förpackningsdesign på kategorikoder som känns trygga (en matförpackning ska ha smaskiga bilder, ett byggföretag ska kraftiga och robusta designelement o.s.v.) så skapa unika designelement för ditt varumärke och låt dem ta plats. Apple sneglade inte på andra datortillverkare när de skapade sin ikonisk logotyp.

Och när du utvecklar ditt varumärke – se till att du förändrar rätt saker och gör det ordentligt. Missförstå oss rätt – det handlar inte om förändring för förändrings skull. Men fokusera på rätt saker. Värdens finaste matbilder på en förpackning hjälper inte om den stora logotypen på förpackningen känns bakdaterad. Att hålla fast vid en varumärkesfärg som inte skapar attraktion i de nya kategorier där varumärket gått in i heller en bra idé. Och finns det ingen röd tråd som håller ihop varumärket genom alla kanaler är det den helheten man ska skapa först istället för att försöka fixa till beståndsdelarna. Allt det här går att med hjälp av research och undersökningar få fram fakta på. Fakta som ger en grund för att våga fatta viktiga beslut som om de bli fel kan resultera i bortkastade pengar.

Så i en värld där investeringar i design och upplevelsen av varumärket blir allt mer avgörande för ett företags framgång så är det dags att börja identifiera vad som är rätt design och börja göra skillnad.

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

4 mars, 2020

Oh my Good!

In Sweden there’s been a lack of affordable and healthy on-the-go solutions. Salad bars are often very expensive and time consuming, ready-made solutions in stores often contain a lot of additives, which also means that they might have been stuck on the shelf for quite some time. 

Oh my good gives more people the luxury of enjoying a really good and tasty meal on the go – and to a really good price. The product range includes crispy, generous bowls and sandwiches packed with fresh quality ingredients without additives. All meals are made in a local kitchen in Huddinge south of Stockholm, next to our own bakery. By taking advantage of the synergi between them, we can reduce the costs for supply and production without compromising with the quality. Oh my good is available in retail stores as well as Foodora’s delivery service.

Silver’s job was to develop brand name, concept and design. The result is a witty name connected with taste, and a simple, clear and cost-effective design.

27 februari, 2020

Silver ännu starkare på insikt

Ola Hilltorp och Adam Åbonde

Insiktsstrategen Ola Hilltorp förstärker Silvers strategiavdelning. Ola har lång erfarenhet av konsumentvarumärken från bl.a. sin tid på Ipsos och kommer ansvara för insiktsarbetet i Silvers strategi- och designprojekt. Han mår som bäst när han får koppla ihop olika metoder och informationskällor för att skapa insikter. När han får tid över är det linoljefärg, forspaddling och house-12"or som upptar hans tid.

Som del av Silvers insiktsteam kommer Ola tillsammans med strategen och forskaren Adam Åbonde även vara med och utveckla unika metoder för brand tracking samt mätningar av kundbeteenden och kreativ effekt.

Adam Åbonde brinner för att utveckla unika metoder för att undersöka konsumentbeteenden. Han forskar även kring digitala konsumentbeteenden på Handelshögskolan i Stockholm. Det kan även hända att du ser honom leda ett pass på Friskis och Svettis eller paddlandes i en kajak under sommarhalvåret.

Med Olas gedigna kommersiella bakgrund och Adams erfarenhet från forskning på Handelshögskolan har Silver ett unikt insiktserbjudande som vi gärna kommer och presenterar för dig.

Kontakta oss här.

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

9 december, 2019

Nya talanger till Silver

De senaste veckorna har Silver tagit emot två nya praktikanter. Här kan du läsa mer om dom!

Jens Brolin och Minea Lagestam

Jens Brolin förstärker strategiteamet på Silver och kommer senast från Mazars SET och innan det Deloitte, där han arbetade som revisor. Under tiden på Deloitte reviderade han större multinationella företag, medan han på Mazars reviderade mindre företag, ofta startups och entreprenörer, med fullt produktionsansvar.

Jens har en kandidatexamen i företagsekonomi från Lunds Universitet och har även läst strategisk marknadsföring på Berghs. På fritiden engagerar han sig i fotboll i allmänhet och Malmö FF i synnerhet, och hoppas såklart att de tar sig vidare i Europa League-gruppspelet nu på torsdag. 

Minea Lagestam praktiserar som grafisk designer och studerar andra året på programmet Communication Design på Berghs. Hon har en stor drivkraft i att skapa sig en karriär inom digital design och det finns en förkärlek till animation, illustration och 3D. 

När hon inte är på kontoret eller i skolan tar hon alltid chansen att sänka sitt golf HCP och säger aldrig nej till att kolla på serier, helst The Office eller Stranger Things. 

Vi önskar både Jens och Minea varmt välkomna till Silver!

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

25 oktober, 2019

Så gör du ditt varumärke hållbart

André Hindersson, VD och Ulf Berlin, chefsstrateg på varumärkes- och designbyrån Silver skriver om hur du gör ditt varumärke hållbart - på riktigt. Du får konkreta tips och en rejäl dos inspiration från hur andra varumärken har gått tillväga.

Ulf Berlin och André Hindersson

Är ditt företag ett hållbart företag eller ett företag som gör hållbara saker? 

Ur ett hållbarhetsperspektiv skulle man kunna säga att det finns tre typer av företag:

  1. De som har en hållbar affärsmodell
  2. De som har en affärsmodell som kan bli hållbar
  3. De som har en affärsmodell som inte kan bli hållbar

Grunden till en hållbar affär läggs i varumärkesstrategin. Det är där företaget definierar det värde som det skapar för inte bara sina kunder utan även omvärlden. Ett värde som är större och långsiktigare än själva produkten eller tjänsten och som kan bli grunden för en hållbar affär genom att man både bidra till aktieägarna och till samhället i stort.

Allt fler företag jobbar in hållbarhet i varumärkesstrategin. ICA är ett tydlig exempel som utifrån sin varumärkesstrategi att göra varje dag lite enklare för en god morgondag börjat förändra sin verksamhet mot att som första steg ha en klimatneutral verksamhet 2020 och sedan därefter troligtvis steg för steg fortsätta mot en helt cirkulär verksamhet. ICA hjälper även konsumenten att leva hållbart med satsningar som klimatmärkta recept och den digitala tjänsten ”Mitt klimatmål” där kunderna baserat på sin köpdata kan se vilket klimatavtryck deras matvanor ger. Den dag hållbara val ger extra bonuspoäng har de kanske gjort sin största påverkan på våra köpvanor. Hundraåriga ICA är om något beviset för att hållbart företagande både ger lönsam tillväxt här och nu och en hållbar affär på lång sikt.

ICA tillhör den gruppen företag med en verksamhet som faktiskt kan bli hållbar på riktigt, även om det såklart är en lång väg kvar. Fler exempel finns inom till exempel kollektivtrafik, kooperativa företag i olika branscher, near food (till exempel hållbara miljövänliga tvättmedel) och energisektorn.

Den stora utmaningen finns hos företag vars affärsmodeller i grunden förmodligen aldrig kan bli hållbara. Det är svårt att se att vi kommer fortsätta konsumera mode och möbler som lösgodis. Många av företagen inom t.ex. fast fashion gör vad de kan men i längden måste affärsmodellen förändras för att de ska finnas kvar. 

En hållbar varumärkesstrategi är grunden för en sådan genomgripande transformation. Den görs i tre steg:

  1. Syfte – definiera vad vi bidrar med till omvärlden som är större än produkten och erbjudandet i dag. Hur gör vi positiv skillnad?
  2. Den strategiska möjligheten – definiera vad som är vår största möjlighet att göra skillnad utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Är det att minska utsläpp, utjämna sociala klyftor eller minska matsvinn? FNs hållbarhetsmål är en bra checklista att utgå ifrån.
  3. Den strategiska utmaningen – definiera den svagaste länken. Vad är det i vår verksamhet som har mest negativ inverkan på samhälle och/eller miljö? Är det materialen vi använder, transporterna eller kanske rent av våra kunders konsumtionsmönster? 

Utifrån dessa definitioner tar man sedan fram strategier för att utveckla erbjudande och i förlängningen kanske även affärsmodellen. Nästa steg är att konceptualisera varumärkespositionen så att hållbarhet blir en del av all kommunikation och inte bara syns i enstaka hållbarhetskampanjer eller hållbarhetsrapporter. De företag som är hållbara och de som jobbar mot att bli hållbara har en varumärkesidentitet och kommunikationskoncept som förmedlar detta i all kommunikation. Grafisk design är ett fantastiskt verktyg för att förtydliga, förklara och skapa engagemang. Tänk på yin och yang-symbolen, fredsmärket, prideflaggan och nu senast den attraktiva designen på FNs globala mål.

Men börja med att gå bortom hållbarhetsrapporten – utveckla en hållbar varumärkesstrategi så ditt företag går från att göra hållbara saker till att faktiskt bli ett hållbart företag som ger både tillbaka mer än vad det förbrukar till både miljön och samhället. Då kommer du snart märka skillnad i både rekrytering, kundengagemang, kommunikation och på sista raden. För frågan är om det verkligen är den digitala transformationen som driver vår tids stora förändring – det är snarare en hållbarhetsrevolution som står för dörren.

18 september, 2019

Rädda världen med en kopp kaffe: 5 trender och myter om hållbarhet

I veckan fick vi möjligheten att komma och lyssna på hållbarhetscoachen Jessica Cederberg Wodmar som gästade föreläsningsserien GANT TALKS. Här kommer våra främsta take aways från en oerhört inspirerande frukosttimme.

Bli hållbarhetsstolt!
Vi är många idag som går runt och bär på klimatångest, framförallt unga. Jessica peppade publiken att släppa sin ångest och att istället bli hållbarhetsstolta när vi gör något bra för planeten. Kom ihåg att även små grejer spelar roll – kan du t.ex. sova med en jobbig mygga i rummet?

Lev som i rymden
För varje kaffekopp du dricker går det totalt åt 140 liter vatten. Om du då dricker några koppar om dagen kommer du snabbt upp i de höga hundratalen. Detta är inget som vi som slutkonsumenter är särskilt medvetna om, mest på grund av att allt vatten som går åt inte påverkar vår plånbok. Vi tycker därför inte det gör någonting om vi slänger kaffet när det blivit lite kallt eller beskt men faktum är att det är ett otroligt slöseri med jordens resurser.
Jessica rådde oss därför till att leva som man gör på rymdstationen ISS, där varje liter vatten kostar hisnande 80 000 kr. Föreställer man sig det literpriset tar det genast emot att slänga det kalla kaffet eller sumpen. Det skulle de i alla fall aldrig göra på ISS.

Ekologiskt är bra – men se upp för skönhetsprodukter
För att en matvaruprodukt ska klassas som ekologisk krävs det att den till 95% framställts på ekologiskt vis. För att skönhetsprodukter så som schampoo och smink ska få samma stämpel krävs det endast att 0,2% av framställningen görs ekologiskt. 0,2% är såklart bättre än noll, men här kan vi som konsumenter ställa ännu högre krav på produktionen.

Korken på!
I många år har mejeriföretaget Arla predikat om att plastkorken på mjölkkartonger ska tas av när förpackningen lämnas till en återvinningsstation. Jessica har länge påstått det motsatta och för några månader sedan ändrade sig Arla. Faktum är att korken ska lämnas på förpackningen då det är den resurs som det finns mest av som återvinns. Med korken på går det att vika förpackningen på ett mer platseffektivt vis, och du slipper dessutom skölja den innan du stoppar ner den i sorteringen. Att skölja förpackningen ren är det sämsta du kan göra, särskilt om du använder varmvatten och diskmedel.

Kärlek och mångfald gör världen bättre
Hållbarhet handlar inte bara om klimat och miljö. Att sträcka ut en hjälpande hand till någon som behöver det är också att bidra till ett hållbart samhälle. Hälsa på folk du inte känner, våga bjuda in dina grannar på en kopp kaffe (och drick upp allt) och sprid kärlek till personer i din närhet. Med nya kontakter kommer nya perspektiv på saker och ting och du får dessutom chansen att inspirera dina nya vänner om vad du själv bidrar med för ett hållbart samhälle.

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

29 augusti, 2019

Två nomineringar för Silver

I veckan som gått har vi fått ta del av trevliga nyheter. Vi kan stolt meddela att vi blivit nominerade i både Svenska Designpriset och Publishingpriset.

I Svenska Designpriset är vi nominerade för vårt arbete med ICAs corporate Identity. Mer om det projektet hittar du här.

Publishingpriset har uppmärksammat vårt jobb med ICAs hållbarhetsrapport och belönat oss med en nominering. Silver var med och skapade Framtidsrapporten som en del av ICAs 100-årsjubileum och det är nu tredje gången den görs. Årets rapport tar tempen på dagens hälsosituation och kartlägger spådda hälsotrender för 2025. Här ser du rapporten i sin helhet.

Vill du läsa fler artiklar som denna? Prenumerera då på vårt nyhetsbrev!


 
 

 

Genom att anmäla dig till Silvers nyhetsbrev godkänner du Silvers villkor för användande av personuppgifter. Läs mer om vår GDPR-policy här.

Silver
Kungsgatan 54

111 35 Stockholm
+46 8 562 120 00

Silver
Kungsgatan 54

111 35 Stockholm
+46 8 562 120 00

Silver
Kungsgatan 54

111 35 Stockholm
+46 8 562 120 00

Silver
Kungsgatan 54

111 35 Stockholm
+46 8 562 120 00

Silver
Kungsgatan 54

111 35 Stockholm
+46 8 562 120 00

We are a strategic brand and design agency. We develop creative spaces that make people and brands achieve greater things.

We are a strategic brand and design agency. We develop creative spaces that make people and brands achieve greater things.

We are a strategic brand and design agency. We develop creative spaces that make people and brands achieve greater things.

We are a strategic brand and design agency. We develop creative spaces that make people and brands achieve greater things.

We are a strategic brand and design agency. We develop creative spaces that make people and brands achieve greater things.